Haha man måste ju älska min katt. Det står ett fönster uppe men självklart sätter han sig vid det stängda och tittat ut. Ska man gör't så ska man gör't ordentligt nämligen. 
För att komma till något roligare så hade våran lilla hund(hon egentligenbara yngre) lämnat en finfin pressent till mig när jag kom hem. På köksmattan låg den, brun fin och rinnig. Underbart. Så fick slänga in den i tvättmaskinen och vädra hela undervåningen. Tack Ella, alltid uppskattat. Och ett ännu större tack till min käre bror som kommer hem och struntar i att ta upp det så jag får göra det. Man blir väldigt lycklig av vardagens små guldglimtar.