Hm, alltså. Jag åkte hem idag efter datorkunskapen eftersom jag hade glömt mina idrottskläder. Kände att jag lika gärna kunde åka hem och göra lite nytta istället. Så jag går till hållplatsen. Där står en kvinna och ja, väntar antagligen. Sen säger hon typ "Typiskt när man precis missar 2:an" och jag säget att hon kan ju alltid byta vid ullevi norra. Och så pratar vi lite. Hon hoppar på samma spårvagn som mig och vi pratar lite till. Mest om skola och dyslexi. Hon hoppar av efter två hållplatsen och jag tar upp min bok och börjar läsa.  Efter en stund måste jag nysa. Så, jag nyser. Då hör jag att han framför mig säger prosit. Fatta förvånad jag blev. Han berättade att han hade hört mig och kvinnan prata om dyslexi och han var dyslektiker. Så vi satt och snackade hela resan, tills han skulle av då.:o 
Folk var väldigt sociala idag alltså. 

Nu har jag varit duktig och städad lite och sådant. Väntar nu på att mamma ska komma hem så jag kan testa detta receptet: 

Koka pastan och håll den varm.
Stek kycklingfilén i lite smör och skär den i mindre bitar.
Ta upp kycklingen.
Blanda ner redning av vatten och mjöl.
Koks i tre minuter.
Häll i grädden och värm en stund, tillsätt curry efter eget tycke och smak.
Lägg i kycklingbitarna i såsen och krydda med svartpeppar.
Lägg upp pastan på tallrikar och häll såsen över.
Klipp över persilja.


Eh, inte meningen att imat saken ska med meneh, jag får inte bort den. 
Inget fel på den heller, vi brukar ha den i maten.:>